{"id":692,"date":"2006-06-05T18:40:34","date_gmt":"2006-06-05T18:40:34","guid":{"rendered":"http:\/\/kaninka.net\/arngrimurv\/?p=692"},"modified":"2019-01-01T13:35:47","modified_gmt":"2019-01-01T13:35:47","slug":"%c3%bejo%c3%b0sagnaskepna-dagsins","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/2006\/06\/05\/%c3%bejo%c3%b0sagnaskepna-dagsins\/","title":{"rendered":"\u00dej\u00f3\u00f0sagnaskepna dagsins"},"content":{"rendered":"<div align=\"justify\">\n<p><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.kaninka.net\/arngrimurv\/wp-images\/golem.JPG\" alt=\"G\u00f3lem\" align=\"left\" border=\"0\" hspace=\"4\" vspace=\"4\" \/>\u00dej\u00f3\u00f0sagnaskepna dagsins er g\u00f3lem (jidd. Gojlem). G\u00f3lem er kalla\u00f0ur fram \u00far dau\u00f0u efni og er nota\u00f0ur til \u00fearfaverka \u00feess sem \u00e1kallar.<br \/>\nElstu s\u00f6gur af g\u00f3lem eru fr\u00e1 t\u00edma frumj\u00fadaisma. Samkv\u00e6mt Wikipedia er Adam sag\u00f0ur \u00ed Talm\u00fadnum hafa veri\u00f0 skapa\u00f0ur sem g\u00f3lem, og l\u00edkt og Adam (en nafn hans \u00fe\u00fd\u00f0ir <i>rau\u00f0ur leir<\/i>) s\u00e9u allir g\u00f3lemar ger\u00f0ir \u00far leir ((<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Golem#Earliest_stories\">http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Golem#Earliest_stories<\/a>)). \u00deetta finnst m\u00e9r \u00f6rl\u00edti\u00f0 h\u00e6pin fullyr\u00f0ing, \u00fear sem Gu\u00f0 sj\u00e1lfur skapa\u00f0i manninn, en \u00fea\u00f0 er ma\u00f0urinn sem \u00ed vi\u00f0leitni sinni til sams konar sk\u00f6punar skapar hinn \u00f3fullkomna g\u00f3lem, sem annarsvegar er m\u00e1llaus ((<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Golem#Earliest_stories\">http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Golem#Earliest_stories<\/a>)), en hinsvegar tekur hann \u00f6llu b\u00f3kstaflega sem \u00fe\u00fa segir honum ((<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Golem#The_classic_narrative\">http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Golem#The_classic_narrative<\/a>)). Sl\u00edkt sk\u00f6punarverk v\u00e6ri Gu\u00f0i varla \u00fe\u00f3knanlegt, en deila m\u00e1 um hvort f\u00f3lk sem passar vi\u00f0 s\u00f6mu l\u00fdsingu s\u00e9 \u00fea\u00f0 \u00fe\u00e1 heldur ekki. Ennfremur m\u00e1 deila um hvort tr\u00fa \u00e1 g\u00f3leminn s\u00e9 villutr\u00fa.<\/p>\n<p>\u00dea\u00f0 voru helst helgir menn sem sk\u00f6pu\u00f0u g\u00f3lema. Fr\u00e6gasti g\u00f3leminn hl\u00fdtur a\u00f0 vera g\u00f3leminn \u00ed Prag, sem rabb\u00ed L\u00f6we skapa\u00f0i til a\u00f0 vernda Gy\u00f0inga borgarinnar gegn ofs\u00f3knum R\u00fadolfs II. keisara hins Heilaga r\u00f3mverska keisarad\u00e6mis. G\u00f3leminn \u00e1tti a\u00f0 hl\u00fd\u00f0a hverri skipun rabb\u00edans, en eftir \u00fev\u00ed sem hann \u00f3x var\u00f0 hann of ofbeldishneig\u00f0ur til a\u00f0 hafa hemil \u00e1. L\u00f6we var heiti\u00f0 a\u00f0 ofs\u00f3knum \u00e1 hendur Gy\u00f0ingum yr\u00f0i h\u00e6tt ef hann eyddi g\u00f3lemnum. Hann sam\u00feykkti \u00fea\u00f0 og fjarl\u00e6g\u00f0i fyrsta stafinn af \u00e1hr\u00ednisor\u00f0unum \u00e1 enni g\u00f3lemsins, \u201e<i>emet<\/i>\u201c (sannleikur), svo \u00fea\u00f0 var\u00f0 \u201e<i>met<\/i>\u201c (dau\u00f0i). \u00deannig missti g\u00f3leminn l\u00edfs\u00fer\u00f3ttinn. Hinsvegar er sagt a\u00f0 sonur L\u00f6we hafi endurvaki\u00f0 g\u00f3leminn, og a\u00f0 hann verndi Prag enn \u00feann dag \u00ed dag ((<a href=\"http:\/\/www.mirabilis.ca\/archives\/002204.html\">http:\/\/www.mirabilis.ca\/archives\/002204.html<\/a>)).<br \/>\n\u00d6nnur \u00fatg\u00e1fa af s\u00f6gunni segir a\u00f0 til \u00feess a\u00f0 skapa l\u00edf, sem var stranglega banna\u00f0 \u00f6llum &#8211; jafnvel \u00feeim allra helgustu &#8211; hafi \u00feurft a\u00f0 fara me\u00f0 \u00feuluna \u201e<em>Shem Hameforash<\/em>\u201c, sem er raunverulegt nafn Gu\u00f0s og er afar h\u00e6ttulegt \u00ed frambur\u00f0i, jafnvel svo a\u00f0 krafturinn sem losnar \u00far l\u00e6\u00f0ingi vi\u00f0 a\u00f0 segja \u00fea\u00f0 geti or\u00f0i\u00f0 m\u00f6nnum a\u00f0 aldurtila.<br \/>\nS\u00fa \u00fatg\u00e1fa s\u00f6gunnar segir a\u00f0 \u00feegar g\u00f3leminn \u00ed Prag snerist gegn \u00feeim sem hann \u00e1tti a\u00f0 vernda, hafi rabb\u00ed L\u00f6we afturkalla\u00f0 \u00feuluna og \u00feannig umbreytt g\u00f3lemnum aftur \u00ed leirstyttu. Leirstyttan var s\u00ed\u00f0an falin \u00e1 h\u00e1alofti s\u00fdnag\u00f3gunnar \u00ed Prag og enginn m\u00e1tti fara \u00feanga\u00f0 upp fyrr en m\u00f6rgum \u00e1rum s\u00ed\u00f0ar. Sumir n\u00edtj\u00e1ndu aldar rith\u00f6fundar h\u00e9ldu \u00fev\u00ed fram a\u00f0 enn m\u00e6tti sj\u00e1 \u00fatl\u00ednur risavaxins g\u00f3lemsins \u00fear uppi ((<a href=\"http:\/\/www.pantheon.org\/articles\/r\/rabbi_loeb.html\">http:\/\/www.pantheon.org\/articles\/r\/rabbi_loeb.html<\/a>)).<\/p>\n<p>M\u00e9r hefur veri\u00f0 sagt a\u00f0 \u00ed n\u00fat\u00edmanum megi eing\u00f6ngu \u00e6\u00f0sti tr\u00faarlei\u00f0togi Gy\u00f0inga \u00ed Prag megi fara upp til g\u00f3lemsins, gott ef \u00fea\u00f0 var ekki bara einu sinni \u00e1 \u00e6vinni a\u00f0 hann m\u00e1tti \u00fea\u00f0, en fyrir \u00fev\u00ed fann \u00e9g engar heimildir \u00e1 netinu. Engu a\u00f0 s\u00ed\u00f0ur er l\u00edklegt a\u00f0 styttan sj\u00e1lf s\u00e9 til og a\u00f0 h\u00fan s\u00e9 geymd \u00fear uppi.\n<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00dej\u00f3\u00f0sagnaskepna dagsins er g\u00f3lem (jidd. Gojlem). G\u00f3lem er kalla\u00f0ur fram \u00far dau\u00f0u efni og er nota\u00f0ur til \u00fearfaverka \u00feess sem \u00e1kallar. Elstu s\u00f6gur af g\u00f3lem eru fr\u00e1 t\u00edma frumj\u00fadaisma. Samkv\u00e6mt Wikipedia er Adam sag\u00f0ur \u00ed Talm\u00fadnum hafa veri\u00f0 skapa\u00f0ur sem g\u00f3lem, og l\u00edkt og Adam (en nafn hans \u00fe\u00fd\u00f0ir rau\u00f0ur leir) s\u00e9u allir g\u00f3lemar ger\u00f0ir &hellip; <a href=\"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/2006\/06\/05\/%c3%bejo%c3%b0sagnaskepna-dagsins\/\" class=\"more-link\">Halda \u00e1fram a\u00f0 lesa: <span class=\"screen-reader-text\">\u00dej\u00f3\u00f0sagnaskepna dagsins<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[30],"tags":[],"class_list":["post-692","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-thjodsogur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/692","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=692"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/692\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12976,"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/692\/revisions\/12976"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=692"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=692"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/truflun.net\/arngrimurv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=692"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}